Mitt upp i den litteratur jag sjunkit ner i är det på sin plats att klottra ner lite tankar: Filmen jag gjorde lämnade jag i måndags till Katti och Leif för kommentarer och kritik. På måndag nästa vecka har jag enskild handledning med Leif. Om jag ska fortsätta med filmen, klippa ihop en ny eller helt enkelt lämna den skapande delen av projektet, återstår att se.
Veckan som närmar sig sitt slut har varit fylld av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, fördjupning av rapportämnet, litteraturjakt, repetition och studier av styrdokument, och frenetiskt surfande bland web-sajter relaterade till existentialism, existentiella frågor, ungdomars identitetsskapande, osv.
Vad ska jag då skriva om? Hur ämnena bild och religion gemensamt kan utgöra en plattform där gymnasieelever får möjlighet att ställa frågor och pröva idéer – att diskutera, resonera och reflektera kring existentiella frågor, vilka är centrala i tonårsperiodens intensiva, identitetsskapande process? Ja, något sådant verkar det luta åt. Mitt andra ämne blir ju religion och även om jag inte har läst den inriktningen ännu, ser jag flera närbesläktade komponenter i de båda ämnenas kursplaner. Här följer några relevanta citat från kursplanerna…
…för bild och form på gymnasiet:
”Utbildningen i ämnet bild och form syftar till att ge kunskaper om bild- och formområdets uttrycksmöjligheter och samhälleliga funktion. Ämnet syftar även till att utveckla kreativitet, konstnärligt skapande och ett analytiskt tänkande inom bild och formområdet”.
…för ämnet bild på grundskolan (jag tar med också denna, dels för att kunna följa progressionen från grundskolans sista år, dels för att beskrivningen av ämnets karaktär i kursplanen betydligt mer detaljerat beskriver och lägger vikten vid ungdomars konstruktion av identitet):
”Bilder fascinerar, berör, informerar och påverkar människor, medvetet eller omedvetet. Bildspråkets olika funktioner och sammanhang speglar också människors villkor och relationer, motiv och ambitioner”.
”Populärkulturen rymmer den styrande och dominerande bildkategorin i barns och ungas liv och har en medskapande roll i deras konstruktion av identitet, kunskap och kultur. Bildens ökande mångfald, informationsteknikens tillväxt och förändringarna i villkoren för bildproduktion förändrar snabbt bildningsstrukturen inom kulturområdet”.
…och för religionskunskap på gymnasiet:
”I alla kulturer och i olika tider har människor gestaltat sitt behov av att tolka och tyda livet för att ge det en mening. Sådana tolkningsförsök har synliggjorts i samhällsbyggande, i arkitektur och stadsbyggnad, i bildkonst, musik och litteratur, i traditioner och berättelser. Olika typer av livstolkningar har tagit och tar sig uttryck i religioner och andra livsåskådningar. Detta behov blir alltmer aktuellt i dag och tar sig uttryck i en mångfald som förstärks genom ökande internationella kontakter och av ett växande medieutbud”.
”Den grundläggande utgångspunkten för studierna i religionskunskap är människan. Det är människan och människans situation som skall göras till föremål för studium, och de upplevelser och behov av livstolkning som hon har, skall stå i centrum”. Nog handlar detta till stor del om identitetsskapande! (egen kommentar).
”Övning i reflektion och kritiskt tänkande har en framträdande plats i ämnet när det gäller etiska frågor, omvärlds- och överlevnadsfrågor, behovet av en allmängiltig internationellt övergripande värdegrund somt när det gäller hur religion och livsåskådning förhåller sig till kultur och samhälle. /…/ Både välbekanta traditioner och sådana nutida företeelser som exempelvis ungdomskultur och arbetsplatskultur, som inte omedelbart uppfattas ha en relation till religiös tro, andra livsåskådningar och etik, studeras inom ämnet”.
Veckan som närmar sig sitt slut har varit fylld av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, fördjupning av rapportämnet, litteraturjakt, repetition och studier av styrdokument, och frenetiskt surfande bland web-sajter relaterade till existentialism, existentiella frågor, ungdomars identitetsskapande, osv.
Vad ska jag då skriva om? Hur ämnena bild och religion gemensamt kan utgöra en plattform där gymnasieelever får möjlighet att ställa frågor och pröva idéer – att diskutera, resonera och reflektera kring existentiella frågor, vilka är centrala i tonårsperiodens intensiva, identitetsskapande process? Ja, något sådant verkar det luta åt. Mitt andra ämne blir ju religion och även om jag inte har läst den inriktningen ännu, ser jag flera närbesläktade komponenter i de båda ämnenas kursplaner. Här följer några relevanta citat från kursplanerna…
…för bild och form på gymnasiet:
”Utbildningen i ämnet bild och form syftar till att ge kunskaper om bild- och formområdets uttrycksmöjligheter och samhälleliga funktion. Ämnet syftar även till att utveckla kreativitet, konstnärligt skapande och ett analytiskt tänkande inom bild och formområdet”.
…för ämnet bild på grundskolan (jag tar med också denna, dels för att kunna följa progressionen från grundskolans sista år, dels för att beskrivningen av ämnets karaktär i kursplanen betydligt mer detaljerat beskriver och lägger vikten vid ungdomars konstruktion av identitet):
”Bilder fascinerar, berör, informerar och påverkar människor, medvetet eller omedvetet. Bildspråkets olika funktioner och sammanhang speglar också människors villkor och relationer, motiv och ambitioner”.
”Populärkulturen rymmer den styrande och dominerande bildkategorin i barns och ungas liv och har en medskapande roll i deras konstruktion av identitet, kunskap och kultur. Bildens ökande mångfald, informationsteknikens tillväxt och förändringarna i villkoren för bildproduktion förändrar snabbt bildningsstrukturen inom kulturområdet”.
…och för religionskunskap på gymnasiet:
”I alla kulturer och i olika tider har människor gestaltat sitt behov av att tolka och tyda livet för att ge det en mening. Sådana tolkningsförsök har synliggjorts i samhällsbyggande, i arkitektur och stadsbyggnad, i bildkonst, musik och litteratur, i traditioner och berättelser. Olika typer av livstolkningar har tagit och tar sig uttryck i religioner och andra livsåskådningar. Detta behov blir alltmer aktuellt i dag och tar sig uttryck i en mångfald som förstärks genom ökande internationella kontakter och av ett växande medieutbud”.
”Den grundläggande utgångspunkten för studierna i religionskunskap är människan. Det är människan och människans situation som skall göras till föremål för studium, och de upplevelser och behov av livstolkning som hon har, skall stå i centrum”. Nog handlar detta till stor del om identitetsskapande! (egen kommentar).
”Övning i reflektion och kritiskt tänkande har en framträdande plats i ämnet när det gäller etiska frågor, omvärlds- och överlevnadsfrågor, behovet av en allmängiltig internationellt övergripande värdegrund somt när det gäller hur religion och livsåskådning förhåller sig till kultur och samhälle. /…/ Både välbekanta traditioner och sådana nutida företeelser som exempelvis ungdomskultur och arbetsplatskultur, som inte omedelbart uppfattas ha en relation till religiös tro, andra livsåskådningar och etik, studeras inom ämnet”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar