Nu tror jag mig vara på hyfsat rätt väg. Jag ska arbeta med heliga rum i en sekulariserad värld. Dels är det ett ämne som intresserar mig mest just nu och dels involverar det religion, vilket ju är ett av mina ämnen. Om det faller inom ramen för begreppet konflikt vet jag inte säkert. Jag måste naturligtvis kolla upp det med lärarna.
Dock tror jag att det ska hålla, eftersom min tes är att det råder en vilsenhet hos den västerländska sekulariserade människan och att denna till viss del beror på bristen på ett andligt liv (naturligtvis i kombination men en massa annat, som exempelvis familjens minskade betydelse, ett stressigare klimat, en individualistisk trend, logos förhärskande roll på bekostnad av mythos bland mycket annat). Som jag tidigare har skrivit lider den västerländska människan, särskilt vi i Sverige, av en allt ökande ohälsa. Detta trots att vår välfärd är förhållandevis mycket god. Vi har det ekonomiskt och materiellt sett mycket bra, men ändå mår många dåligt med en påföljd av höga sjukskrivningstal.
Varför funderar jag på att välja just ”heliga rum”? Jag tänker att ett rum inte nödvändigtvis måste vara en avgränsad innesluten yta. Ordet kan likväl vara en metafor för helt andra saker. Till exempel tänker jag på platser utomhus, ljudavgränsade eller ljudfyllda rum, mentala tillstånd, olika forum på Internet, olika serier eller program på TV, ja listan kan säkert göras lång. Kanske befinner man sig i ett särskilt rum när man har tagit på sig sin mp3-spelare och går ner för Avenyn på väg till skolan? Kanske är denna blogg ett rum för sig? Kanske är den egna integriteten ett rum?
Vad menar jag då med ”heligt”? Förutom den rent religiösa termen, som ju står för bland annat gudomligt, syndfritt eller fromt, talar begreppet om något som är vigt till något särskilt. Något som man beträder med vördnad, respekt eller förväntan och som inte får lov att kränkas.
Vad är då ett heligt rum? Förr i tiden var det kyrksalen, i alla fall för den kristne. Eftersom jag utgår ifrån den västerländska sekulariserade människan, utgår jag också ifrån den kristna kyrkan. För det var kristendomen som dominerade den största delen av denna vår värld. Kyrkan kontrollerade det mesta i samhället och de kyrkliga ledarna missbrukade ofta sin makt. När vetenskapens upptäckter spred sig under upplysningstiden, började kyrkan förlora sitt grepp om människorna. Idag är den västerländska människan friare än någonsin medan den psykiska ohälsan tränger sig på. Samtidigt står många kyrkans rum tomma.
Min fråga är: Vart tar vi vägen, när vi behöver en stund av andakt, när vi kommer så långt ifrån oss själva att nästan går vilse? Var (i vilka rum) söker vi svaren på våra existentiella frågor – frågor som alltid förföljer den tänkande och kännande människan.
Kanske behöver jag intervjua människor på stan för att få svar på mina frågor? Kanske räcker det med all litteratur och alla artiklar jag håller på att läsa? Tiden är knapp och jag ska filma och redigera filmen, vilket jag aldrig tidigare har gjort. Jag får fundera, det kanske räcker med det jag har läst...?
Dock tror jag att det ska hålla, eftersom min tes är att det råder en vilsenhet hos den västerländska sekulariserade människan och att denna till viss del beror på bristen på ett andligt liv (naturligtvis i kombination men en massa annat, som exempelvis familjens minskade betydelse, ett stressigare klimat, en individualistisk trend, logos förhärskande roll på bekostnad av mythos bland mycket annat). Som jag tidigare har skrivit lider den västerländska människan, särskilt vi i Sverige, av en allt ökande ohälsa. Detta trots att vår välfärd är förhållandevis mycket god. Vi har det ekonomiskt och materiellt sett mycket bra, men ändå mår många dåligt med en påföljd av höga sjukskrivningstal.
Varför funderar jag på att välja just ”heliga rum”? Jag tänker att ett rum inte nödvändigtvis måste vara en avgränsad innesluten yta. Ordet kan likväl vara en metafor för helt andra saker. Till exempel tänker jag på platser utomhus, ljudavgränsade eller ljudfyllda rum, mentala tillstånd, olika forum på Internet, olika serier eller program på TV, ja listan kan säkert göras lång. Kanske befinner man sig i ett särskilt rum när man har tagit på sig sin mp3-spelare och går ner för Avenyn på väg till skolan? Kanske är denna blogg ett rum för sig? Kanske är den egna integriteten ett rum?
Vad menar jag då med ”heligt”? Förutom den rent religiösa termen, som ju står för bland annat gudomligt, syndfritt eller fromt, talar begreppet om något som är vigt till något särskilt. Något som man beträder med vördnad, respekt eller förväntan och som inte får lov att kränkas.
Vad är då ett heligt rum? Förr i tiden var det kyrksalen, i alla fall för den kristne. Eftersom jag utgår ifrån den västerländska sekulariserade människan, utgår jag också ifrån den kristna kyrkan. För det var kristendomen som dominerade den största delen av denna vår värld. Kyrkan kontrollerade det mesta i samhället och de kyrkliga ledarna missbrukade ofta sin makt. När vetenskapens upptäckter spred sig under upplysningstiden, började kyrkan förlora sitt grepp om människorna. Idag är den västerländska människan friare än någonsin medan den psykiska ohälsan tränger sig på. Samtidigt står många kyrkans rum tomma.
Min fråga är: Vart tar vi vägen, när vi behöver en stund av andakt, när vi kommer så långt ifrån oss själva att nästan går vilse? Var (i vilka rum) söker vi svaren på våra existentiella frågor – frågor som alltid förföljer den tänkande och kännande människan.
Kanske behöver jag intervjua människor på stan för att få svar på mina frågor? Kanske räcker det med all litteratur och alla artiklar jag håller på att läsa? Tiden är knapp och jag ska filma och redigera filmen, vilket jag aldrig tidigare har gjort. Jag får fundera, det kanske räcker med det jag har läst...?
1 kommentar:
Hej!
Herregud vad du skriver! Har du fått skrivklåda? Ha ha. Din blogg ser faktiskt ut som ett andligt rum. Som ett ombonat och religiöst mormorsrum... Håll med eller slå mig!
Skicka en kommentar